Kursen var riktigt trevlig, jag insåg dock att det de flesta ville göra var nog att få prata av sig om sin situation, håravfall och behandlingar. Det kan börja va dax att snegla mot en bröstcancerförening känner jag. Det kändes så där befriande som mammagruppen kändes när jag var nybliven mamma för en herrans massa år sen :) Skillnaden här var att ålderspannet var på ca 40 år här. Om man tycker att det är svårt att avgöra människors ålder, så kan jag säga att det är ännu svårare med skalliga och facialhairlösa kvinnor...men jag gissar att jag var bland de yngre, kanske yngst där.
Vi fick testa och behålla en hel del fina produkter. (Duschkrämen fick vi inte testa....;)
Sen åkte jag raka vägen till Kungliga tennsihallen och spelade squash. Tack min sköna vänner för det! Jag orkade precis ingenting, men det var så kul så kul. Ser ut som om picc'en har klarat sig bra. Lite läskigt att ta i var det allt. Idag har jag en fantastisk träningsvärk, och den kommer bara att bli värre, men det är verkligen bara en positiv känsla. Det är helt klart lite annorlunda att stå i ett omklädningsrum och ta av sig peruken, lösbröstet och vara naken i den större kroppen och hålla på... kände mig inte alls bekväm med det, men det var heller inte jätte jobbigt. Jag tycker det är jobbigt när folk glor på mig, men jag förstår också att dom gör det, jag hade själv kikat en extra gång. Det jag känner är att jag vill förklara för varenda människa jag ser, jag vill förklara varför jag ser ut som jag gör. Ja... blir man inte starkare av den här upplevelsen, då vette fan vad man blir starkare av....
Direkt vidare sen till stan och firandet av min kära kollega men framför allt vän Rebecca. Det var jätte trevligt, vi var 9 tjejer! Jag var som sagt rätt trött när jag kom hem :)
Nu fick jag inte med någon bild på födelsedagsbarnet, men här är jag och Annika, också en kollega och fin vän :) |
Idag är det en fantastiskt fin dag! Hoppas den fortsätter så här, nu måste det vara 100% bra dagar fram till
torsdag. Jag får sådan sanslös ångest för torsdag. Jag vill grina när jag tänker på att den kommer närmare, det går inte ens över när jag och alla andra intalar mig att ju närmare torsdag vi kommer ju närmare slutet är jag, men jag vill inte. Jag orkar inte mera. (klart jag orkar... men jag vill fan inte)
Härlig dag! Ja visst faan får man ångest när det är dags igen. Man är ju rätt sänkt både psykiskt och fysiskt så det är svårt att hitta styrkan.. Jag lider nu av sviterna efter Tax nr 2. (Jag har nu gett svamp- i- munnen ett nytt ansikte.) Det värker i kroppen - men det funkar med Alvedon. Idag är veckans bästa dag ( fick behandling i måndags) så jag är hoppfull att det nu vänt. Vet du? Mellan behandling 2 och 3 var jag tvungen att vänta nästan 32 dagar pga en förkylning och då fick jag en liten känsla av hur det är att må bra på riktigt!!! Det är dit vi ska Ida!! Jävlaranamma vad vi ska må bra sedan- och vi kommer att ha vett att uppskatta det! Vi kommer att reta gallfeber på alla vardagsgnällare med vår positiva glada inställning och vår sprudlande glädje- ELLER HUR!!! Men nu ska jag se på google hur faan man kan behandla 4 kg svamp i munhålan:))
SvaraRaderaJA! Det är exakt dit vi ska! Härligt det ska bli!?
SvaraRaderaDu, svampen är ju så jäkla äckligt! Jag har fått nått mot det som funkar bra, jag drar en sån sup lite då och då, har hela tiden nått skit i munnen.
Va skönt att det börjat vända efter sista behandlingen! Fan, det tar lite för lång tid innan det vänder bara tycker jag. Efter sista FEC tog det 12 dagar eller nått och illamående som höll i sig några dagar til. TO LONG TIME! Usch... jag är livrädd för taxen ... på torsdag sker det. :(
Lycka till med munnen undertiden vi väntar på det härliga livet!
Kram
Hej! Halkade in hos dig av en slump i veckan. Har läst alla dina inlägg och nu skäms jag lite över att inte ha lämnat ngt spår.
SvaraRaderaVill bara säga (skriva alltså) att jag tänker på dig.
Skickar en kram från en främling i cyberrymden!
Ida, ni är så fina på bilden! Duktig tjej du har. Vet du, jag trodde inte du hade lösbröst. Jag förstod det som du inte blev platt. Hur gick det med ditt implantat?!
SvaraRaderaHmm. Tröga jag igen :) (och nyfiken)
kram
:) Hon e fin min tjej, säkert lika duktig som alla andra barn, men jag hänger liksom inte riktigt med i utvecklingen, hon kommer hem och kan läsa en dag liksom... så konstigt.... :)
SvaraRaderaNej, jag blev inte platt, jag kunde behålla implantatet, men jag hade små implantat och när hela bröstet togs bort blev det ändå bara ett halvt bröst kvar. Det behövdes inget inlägg för ett par veckor sen, men jag har ju gått upp en del och storleksskillnaden blev rätt stor så jag har ett halvt fejkbröst.
Nu så här i efterhand hade de lika gärna kunnat ta bort implantatet, de ska ju ändå in o fixa ny bröstvårta och nytt implantat så småningom...
Kram!
Hej Loppan, välkommen hit :)
SvaraRaderaKram!
Wow vilken energi du har!
SvaraRaderaSå fina ni är du och din tjej. Tiden med barnen måste ha en egen hastighet för inte fasen går tiden så där fort på jobbet när man vill hem.
;-D
Kram