torsdag 14 juli 2011

The Fat Lady Finally Sang.....

Absolut sista cancerbehandlingen i mitt liv, hoppas jag!
Japp, finito, slut, över !!!!!!! Jag är klar. Som jag har skrivit i min presentation så hoppades jag att det skulle bli en kort blogg, den blev mycket längre än jag kunnat föreställa mig eller hoppats på, men nu är det gjort, det är över och jag har gått i mål. En lång resa som just nu i skrivande stund inte känns så farlig ändå. Det är alltid så när det är klart, det är det värsta som hänt mig, det värsta jag behövt gå igenom hittills, men jag fixade det. Vi människor fixar mycket. Vi måste fixa mycket.
Det är lite som att föda barn (fast utan att få belöningen...) Efter att jag fått min dotter har jag i en dagbok skrivit "ok, det där gör jag ALDRIG om" medan jag några månader senare skrivit "äh, det var inte så farligt, det där går ju fort, det gör ont, men det går över". 
Här kommer det ingen fin belöning. Jag sitter lite tilltufsad i soffan och saknar någon kroppsdel, gillar inte min frisyr, men är så satans lycklig. Jag är så lycklig, jag vet inte om jag någonsin varit så här
lycklig som jag är nu. (Jo, när jag fick min dotter var jag lyckligare, men inget kommer någonsin att slå det, det har en given första plats vad som än händer)
Jag är väldigt tacksam över att den här resan faktiskt nått sitt slut. Jag kan inte veta om det är den sista resan i cancerriket jag gör, men jag vet att just denna i alla fall är över. Vad som händer nu känns som ett frågetecken, hur jag kommer att känna om ett tag vet jag inte, men det är hur det känns just nu som räknas :) I Augusti börjar jag jobba, och jag ser fram emot hösten och det vanliga livet. Det har gått 8 månader sen mitt liv vändes upp och ned på två sekunder, det känns inte som så lång tid. Och egentligen är det ju en kort tid jämfört med hur länge jag kommer att leva pga av det jag gått igenom. Man ska nog känna tacksamhet för gifterna (som var det värsta för mig...) och strålningen, även om det är svårt när man väl sitter där och känner sig mera död än levande, när man inte längre vill se sin spegelbild, och hajjar till när man råkar se den, för man känner inte igen den som kollar tillbaka. 

Det är inte utan att det är aningens sorgligt att säga hej då. Bloggen har fungerat fantastiskt bra som terapi under resans gång, det stöd jag har fått har varit obetalbart, från alla! Vänner, familj, kollegor, nya vänner och de jag inte känner alls. 

TACK ALLA NI SOM LÄST, KOMMENTERAT, STÖTT & BLÖTT & PEPPAT ! 

Tack till min familj som varit outstanding, mina vänner som funnits där dag och natt. Ni är helt otroliga hela bunten!! Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka Er för den hjälp och det stöd jag har fått. TACK. 

Nu önskar jag alla min bloggvänner all lycka med sina behandlingar, jag hoppas att alla blir friska och får uppleva det jag känner just nu. Och jag önskar de som är klara precis som jag att ni får leva ett långt cancerfritt liv! Ses vi igen på något ställe så hoppas jag att det är av andra anledningar. 
Bloggen får ligga kvar, kanske har någon nytta av den, (och jag svarar gärna på frågor om någon har några, mina kontakt uppgifter finns ju kvar) men jag har inget mera canceraktigt att skriva om, så nu är det klart på just denna blogg. Hittar jag på något annat att skriva om får det bli en ny fräsch och frisk variant :)

Har ju lite rekonstruktion av bröst att ta tag i, men det får bli en senare fråga, just nu är jag bara en helt vanlig frisk tjej med väldigt kort hår som ska fortsätta njuta av sommaren och tiden med mina nära och kära :D 

PEACE/ Ida 









Blev mycket Champagne i går

SKÅL!


Tack Jensen´s för skumpan :)

Tack till min kära familj i Hälsingland för dessa blommor!

32 kommentarer:

  1. Underbart Ida! Du har gått rakryggad och beslutsam genom hela skiten och kommit ut välbehållen på andra sidan. Starkare och klokare är någonsin! Tack för att jag fått ta del av din kamp och din vardag.

    Önskar dig och din fina dotter all lycka i framtiden!

    Kram, Pernilla

    SvaraRadera
  2. Åh Ida, vad du har kämpat och nu är eländet över! Är så glad för din skull och hoppas nu att du får en härlig fortsättning på sommaren och livet - det förtjänar du verkligen! Tack för allt som du har skrivit här på bloggen, det har betytt mycket för mig att kunna läsa det. Om du ändrar dig och känner för att blogga här lite då och då så är jag "idel öra" :-).

    Stor kram från Helena

    SvaraRadera
  3. All lycka i framtiden till fina dig!

    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  4. Kram och Lycka Till Ida, nu är vi överlevare!!

    SvaraRadera
  5. Pernilla: Tack! Kram!
    Helena: Jag fortsätter följa dig tills du hamnar där jag är nu, jag längtar dit för din skull! Kram!
    Pernilla#2: Tack! Kram!
    Carin: We sure are :D! Kram!

    SvaraRadera
  6. All lycka till dig, härligt kämpat och underbart att du äntligen är frisk!! Dock kommer jag sakna ditt bloggande:( Hälsningar Marie

    SvaraRadera
  7. Frida Stegeby14 juli 2011 13:35

    Jag har nästan nyss hittat hit men har tagit mig tid att läsa igenom hela din blogg. Har heller inte hunnit kommentera någon gång men nu passar det ju ganska bra. Tack för att du har bloggat så ärligt och vackert och tack för att du har lärt mig att uppskatta något så självklart som att vara frisk. Lycka till i framtiden! Kram Frida

    SvaraRadera
  8. Åh vad jag är glad för dig just nu! Som du säger så har man snabbt glömt hur jobbigt dessa månaderna har varit periodvis, men tur är ju det.
    Hur som helst så har det varit bra för mig att läsa din blogg under tiden som jag själv gjort samma resa. Detta har varit min dagliga kvällssyssla ett bra tag nu och jag hoppas att om du startar en ny frisk blogg att du kanske delar med dig av adressen här på din gamla så man kan fortsätta följa dig. Du skriver som en Kung, eller Drottning kanske man ska säga :)

    SKÅL på riktigt Ida!
    Lev i nuet!

    Stor kram/ Sophie

    SvaraRadera
  9. Jag tänkte glada tankar om dig och sippade champagne igår - Tack för dina roliga bloggar och allt du delat med dig av, det har hjälpt mig att hålla humöret uppe och känna att det finns ett slut på behandlingarna. Framåt oktober sippar jag igen och firar att jag är klar..

    Lycka till i all framtid !!

    Kram

    SvaraRadera
  10. Marie: Jag kommer nog också att sakna det tror jag. Men jag tycker inte jag har något vettigt att skriva längre. Kul att du läst! Kram!

    Frida: Roligt att du hittat hit, och när man är riktigt sjuk så vill man inget hellre än att vara frisk, så jag hoppas att många kan tänka på det lite då och då. Att vara frisk är självklart som du skriver, och borde vara det, men det kan snabbt bli något annat och det vore härligt om man kunde njuta mera av det självklara :)
    Kram!

    Sophie: SKÅL! Snart är det slut för dig också, strålningsveckorna har gått läskigt fort!! Sen är du klar också. Jag följer dig! STOR KRAM!
    Ps! Klart jag talar om var jag tar vägen om jag hittar nått kul att skriva om!
    :)

    Karin: Jag tänkte på dig i går också när jag skulle välja champagne, det blev givetvis rosa :) Du e ju en tuff tjej du med och fixar det här bra, det kommer gå fort och sen är skiten ur världen, oktober kommer snabbare än du kan föreställa dig och då jäklar!! Jag följer dig!
    KRAAAAAM

    SvaraRadera
  11. Neeej - Vill inte att din blogg tar slut men Jaaaa att skiten är över och att du är frisk!!!!!
    Nu är det bara att leva livet och njuta av friheten! Skulle gärna vilja se ditt hår som växer om si så där ett par månader fram i tiden.
    All lycka till dig!
    Kram

    SvaraRadera
  12. Anonym: :) Tack, jag önskar jag hade nått att skriva om, då hade jag gjort det, men detta får bli ett avslutat kapitel. Lovar dig en bild på hårets progress! Kika in om någon/ra månader så ska du få en :)
    Kram!

    SvaraRadera
  13. Hej,

    Jag kommer verkligen sakna din blogg! men liksom din resa med din sjukdom tar även denn resa med bloggen slut! Grattis!!! - Du fixade det!

    SvaraRadera
  14. Anonym: :) Tack. Jag med ;) Ja, jag gjorde ju det. Overkligt, but I sure did :D KRAM!

    SvaraRadera
  15. Ida, modiga starka du. Tänk att du i praktiken är i mål. Sån resa du gjort och tänk så bra du fixat det trots allt. Nu ska det goda livet få ta vid och du och Din dotter ska bara njuta av sommaren och all tid från nu och framöver.
    Vi andra kämpar vidare och snart står även vi där i målfållan och dricker skumpa! Är glad att jag fick kontakt med dig så tidigt (feb/mars) och att du varit så rak i dina inlägg. Jättebamse kram till dig och megastort lycka till.
    Bloggar du vidare i någon form kan du väl lägga ut en ny länk här....// Helen (My breast and I)....

    SvaraRadera
  16. Helen: Ja men visst är det sjukt att det faktiskt tar slut på riktigt. :D Jag följer dig, och jag vill inte veta av något trams med infektioner och feber och sånt, nu knatar du raka vägen mot mål! MÅL ÄR DET SOM SKA VA I SIKTE :) Jag följer dig noggrant!
    Klart jag talar om ifall jag ger mig på nått nytt och roligt :) KRAM!

    SvaraRadera
  17. Så fint alla som kommenterar din blogg skriver! Och jag håller fullständigt med alla....och lite hoppas jag att du uppdaterar oss nyfikna läsare om hårets utväxt och lite annat. Jag förstår ditt beslut om att sluta blogga nu då du äntligen är i mål. Stort ärligt Grattis till dig Ida, som gjort denna cancerresa, med så stort mod och styrka! Kram och fortsatt lycka till i livet!

    SvaraRadera
  18. Oj vilken resa du gjort. Men nu är det äntligen över. Vi blev sjuka nästan tillika och friska nästan tillika. Men du har haft det tusen ggr värre än mig...Nu hoppas vi att denna cancer inte kommer och hälsar på flera ggr. Ha de riktigt bra och njut av sommaren. Skål o kram!

    SvaraRadera
  19. Åååh, vilket härligt slut på den här bloggen!! Hoppas vi aldrig ser dig på den här igen och att du är fullt upptagen med att leva livet!

    SvaraRadera
  20. Fan vad snygg du är!

    Vad härligt att det är slut nu men så tråkigt att inte kunna gå in här och läsa o´ch få sig ett gott skratt. Kan man skrämma och skratta bort cancer så har du lyckats tror jag.

    Önskar dig en underbar sommar och en fin höst då du sakta men säkert kommer tillbaka till livet starkare än nånsin.

    Tack för att vi fått följa dig och all lycka i framtiden.

    Kram Mia
    www.svaneholmskan.blogspot.se

    SvaraRadera
  21. Åh, vad skönt för dig att gå vidare! Glad för din skull! Tack för att du delat med dig och bjudit oss läsare så generöst av ditt liv. Jag vill att du ska veta att du kommer att bli mycket saknad av mig. Jag har sett fram emot dina inlägg, de har varit skärpta, roliga, sorgliga och välskrivna. Jag fick själv bc i sept 09 och känner igen mig i mycket.
    Så. Välgång till dig och dina kära.
    Allt gott!
    /Sin

    SvaraRadera
  22. Jag vill också tacka dig Ida för att jag fått följa din blogg. Du har varit skitstark hela tiden tycker jag och kommit igen många gånger.Trots att du varit i många tunga svackor har din kämparglöd och jäklaranamma lyst igenom. Ditt sätt att skriva och formulera dig visar att du verkligen har skrivandets gåva. Intressant att få läsa om hur du upplevt hela skitsjukdomen och tacklat alla behandlingar både i medgång o motgång.Hoppas nu att du aldrig ska behöva uppleva cancerhelvetet igen och att du haft nog med prövningar nu. Skulle också gärna vilja veta om du startar upp någon ny blogg, för jag uppskattar att få läsa dina skrivna ord ska du veta.Vore kul att se hur frisyren utvecklar sig också. Ha nu en skön sommar med Holly o må så gott det går! Kram Kerstin i Sandviken.

    SvaraRadera
  23. Helt fantastiskt. På många sätt helt fantastiskt.
    Ditt sätt att skriva, ironisera, bekämpa cancer.
    Tack för att du delat med dig.
    Du vet att du har betytt jättemycket för mig, många gånger, och det känns så fint.
    Söta, fina du - önskar dig all lycka och allt gott!
    Kommer sakna dig.
    Kram, Helena

    SvaraRadera
  24. Annica: Ja, det är sanslöst fina ord, jag blir helt varm och lycklig för att jag får känslan av att det betyder något att jag trots eländet kunnat underhålla människor, fast jag inte riktigt förstått det själv. Jag är så glad att människor kan skratta åt sådant som är ganska så hemskt, jag är en förespråkare, tror man mår bättre i längden av att avdramatisera.
    Jag är själv väldigt intresserad av just hårets utväxt, jag ska lägga upp uppdaterade bilder på just håret, lovar :)

    Pammen: Nej, nu får vi lita på att monstret krypit tillbaka till sin håla och skrumpnat ihop till ingenting, nu lever vi! KRAM! Ps, bra kämpat!

    Hanna: CHECK!! :)

    Mia: TACK! Jag hoppas också jag skrämt livet ur den jäveln som slog sig till ro i mig. Jag hoppas den är död o begraven ;D KRAM!

    Sin: tack för att du läst! Jag hoppas att du mår bra efter din egen resa och är frisk och pigg?! KRAM!

    Kerstin: Jag lovar att tala om var jag tar vägen, både med ev ny blogg och hårets framfart :) Tack för att du har läst :) Sommar Kramar till Sandviken!

    Helena: Jag finns ju kvar i luren :) Kommer att störa dig med pepp sms tills du ruttnar ;) Följer dig noggrant! KRAM

    SvaraRadera
  25. Ida jag har läst din blogg sedan starten, ligger ett par månader före dig i behandling av bröstcancer. Du har världens finaste dotter och allt att leva för, jag tror att du kommer att "pick up the pieces and move on".Starkare men också lite skörare. Jag önskar dig allt gott men kommer faktiskt att sakna din blogg, även om jag liksom du nu planerar återgå till ett vanligt liv. Ha en riktigt skön sommar//Jenny H

    SvaraRadera
  26. Jenny H: Tack. Ja, man kan kanske vara både stark och skör, även om man oftast inte använder de orden tillsammans. Jag har bara känt mig glad sen det tog slut, men igår fick jag den första dippen när jag läste att en av de jag följt sen jag blev sjuk, som är flera månader före mig och "frisk" visade sig fått tillbaka cancern, på annat ställe och kroniskt. Det slog mig i huvudet lite och jag har haft svårt att känna glädje, jag blev rädd och nedstämd faktiskt, och det oroar mig att jag känner så. Men jag kommer igen, igen :) Det ska gå bra. Men visst.... skör har jag blivit på många sätt, och stark vet jag inte ännu, det visar sig. Jag vet inte om jag orkar vara stark längre, jag e trött på det ;)

    Kram, och lycka till med din cancerfria framtid!!

    SvaraRadera
  27. Åå så härligt att läsa att du är klar!! :D Grattis! När jag läser om ditt firande längtar jag ännu mer till dagen då jag kan säga samma sak. Den dagen är ganska nära, men ändå så långt borta.... Men snart, så. :)

    SvaraRadera
  28. Tack Liselott! Snart snart är du där också. När det är över ser man ju tillbaka och tänker att... fan va fort det gick. Och i denna värld är det väl bara bra antar jag ;D Kram Ida

    SvaraRadera
  29. Har följt dig anonymt sedan början av din sjukdom, då jag ramlade in på din blogg för att jag själv trodde jag hade bc och surfade runt för lite info. Mina knölar var tack o lov inte farliga. Fastnade för att du skriver ju så himla bra, roligt och ärligt! Läser mycket bloggar men din har varit en av de bästa. Du borde ge ut en bok eller något! ;-)

    Lycka till nu!! Håll dig borta från sånt där cancerskräp i fortsättningen ;-)

    Kram Sandra

    SvaraRadera
  30. Sandra: Tack, kul att du gillar det. GLAD att det inte var BC du hade PHIU!! Det är skit det där med cancer. Jag har slutat med det nu och hoppas inte jag trillar dit igen :) Kolla in på min nya blogg! Kram Ida

    SvaraRadera
  31. vad härligt IDA!!!!! Att det äntligen är över, Är så glad för dig! Önskar dig all lycka!

    Kramar Katja

    SvaraRadera
  32. Men nu ser jag detta inlägg!!
    Helt fantastiskt!!!

    Glädje för dig och din familj från mig :)

    SvaraRadera