torsdag 30 juni 2011

Strålningsrisk






Innanför dörrarna här står den äldsta strålningsapparaten som finns på  KS. Den funkar jämt tydligen.  Sköterskan sa,
det finns inga finesser på den som kan gå sönder... OK, så länge det är finesser som inte kan tänkas behövas tänker jag då.... Att den är gammal förstår man eftersom denna skylt som lyser fint och gult varje gång dörrarna stängs är från minst 1800-talet. När jag satt utanför och glodde i ett par  timmar tänkte jag att "strålningsfara, ja men då vet man ju att man är på rätt ställe iaf""

Världens bästa barnunderhållare/vakt...också min sambo Mac.

Fan också, någon har LAGT MITT PUZZEL?? ;)

Tre veckor av fem CHECK!

Nu är det bara två veckor kvar... två låååånga strålningsveckor, sen är jag KLAR?! FATTAR NI?
Shit.. vad händer sen då... ? :) YAY.

Tack för alla svar om strålningen! Det verkar vara högst individuellt. Jag kollade min hosta igår, och den
är förmodligen en direkt biverkan av strålningen (en större bit av lungan strålas på mig) det ska gå över sen (eller... det måste den väl, nu minns jag helt plötsligt inte vad dom sa om hostan...) Det ska bli skönt, det är typ lite "högfärdshosta" väldigt irriterande!

Oj vad håret växer! Gillart.

Hörrni, vilket jäkla semesterväder? I love it!

tisdag 28 juni 2011

Trötthet i samband med strålning

Nu vill jag veta, ni som strålats, bara strålats, strålats och fått cellgifter, hur har ni mått? Vet att många skrivit hur de upplevt det i lite strödda inlägg, skriv gärna här så kan jag jämföra lite. Skriv gärna också om du endast strålats eller gjort båda delarna. Jag vill veta om ni tror eller är säkra på att ni blivit trötta av strålningen, och även ni som inte känt er påverkade överhuvud taget. För övrigt, skriv gärna om det var annat som störde er med strålningen.
Jag blir mer o mer bränd, men jag har inte ont ännu. Kanske slipper det onda. I morgon har jag gjort tre av fem veckor. Det går undan!!
Jag tycker själv att jag är tröttare nu än de veckor jag var helt fri från behandlingar, men jag tycker det går väldigt upp och ned, det jobbiga är väl att jag tycker mår fin fint ena dagen, och sen är jag helt sänkt dagen efter. Lite små klurigt att planera ordentligt. Jag vill heller inte köra på när jag är trött, jag vill vila, men det går ju inte alltid även om man försöker.
Jag undrar också vad det är med strålningen (och då menar jag inte den psykiska delen med att gå dit var eviga dag och bli påmind om eländet, för det ger givetvis sin lilla dos av trötthet...) som i så fall skulle göra att man bli trött. Om endast cellerna som ligger lokalt runt bröstet strålas, varför skulle man bli så här trött då? Måste finnas en bra förklaring?

Tack för alla svar! Jag svarar sällan längre på dom, men jag läser alla. Jag har helt enkelt mindre tid numera, mår bättre och fokuserar på allt annat än cancer helt enkelt. Hoppas att alla där ute som fortfarande kämpar, just har fått sin diagnos eller har lite kvar av behandlingen förstår att det väntar ett bra liv här efter! Det kan faktiskt bli bra igen, och frågan är kanske om inte livet som väntar är lite bättre, i alla fall känner jag lite så, den här tiden man haft att fundera på hur man mår och hur man vill må har varit guld värd för mig personligen om jag måste försöka hitta det positiva med skiten. Jag ska ta bättre hand om mig själv helt enkelt, och försöka komma ihåg vad det är som är värt någonting!

Idag har jag beställt 15 st sådana här pins
Helt i min smak! Ett hårt och fult ord tätt följt av cancer passar mig som handen i handsken. Alla mina syrror ska få en och några andra nära och kära. FUCK CANCER!
Ni hittar dessa på www.ungcancer.se, eller maila info@ungcancer.se och tala om hur många du vill köpa samt var de ska skickas. Dom kostar endast 25:- !! Köp ett gäng och ge bort!

Konstigt liv

I början av den här "resan" (to hell) så tänkte jag rätt ofta att "va konstigt det här är"... allt var bara så ovanligt och väldigt konstigt om man jämför med hur en normal dag brukade se ut för mig tidigare. Sen blir man van, man kan hela grejen, känner alla på sjukhuset eller vad det nu är dit man går var och varannan dag, sen säger man bara helt plötsligt hej då till dom och går vidare. Men man blir van hur som helst.
I morse kände jag det där igen. Jag satt snällt o väntade på att få strålas, det var 7 st i kö... det är lång väntan. Den blev om möjligt ännu längre.... det kom in en dam som var något förvirrad (dessutom kände jag igen henne jätte mycket men kan bara inte minnas varifrån) hon sa till min dotter att det fanns böcker runt hörnet, tog med sig Holly och hämtade en bok. Sen satte hon sig bredvid mig och sa åt Holly att sätta sig på andra sidan om mig, och sen gav hon mig boken och sa "Du kan väl läsa den högt för oss"? HAHA... jag trodde hon skämtade så klart... det gjorde hon inte. Jag sa "Holly kan läsa själv, hon behöver öva på det". Då sa hon, men jag kan inte läsa. Ska vi kolla på bilderna? Så där satt jag... och bläddrade i en barnbok, hon stoppade mig ibland och sa "läs där, vad står det".
Alltså. Varför händer sådant mig hela tiden? Jag gillar inte ens att läsa högt för min dotter, jag gör det bara för att jag råkar vara en mamma och mammor ska läsa böcker för sina barn, men den där tanten är jag helt säker på att jag inte är morsa till, och ändå läste jag. Kan lova att det blev konstig stämning i väntrummet, den enda som inte brydde sig om det var damen. Good for her. Av någon anledning fick hon gå före i kön också, det var i min värld helt OK idag, min röst håller bara för ett antal böcker.... ;)
Tror inte jag ska gå dit direkt vid öppning i morgon, det var en dum tid av många anledningar.

Jag är för övrigt trött som satan idag. I går var det helt OK, som vanligt ungefär, men idag är jag trött. Jag har fortfarande en hosta som jag fortfarande tror har med strålningen som når en bit av min lunga att göra, jag är inte förkyld eller något men den försvinner inte. Trötta dagar kommer och går, de kommer oftare än "normalt" men jag måste ju ändå vara positiv och säga att efter det här jag gått igenom är det inte mycket att snacka om, och som jag sagt tidigare, trötta verkar alla vara, oavsett om man fått cellgifter o strålning eller ej. Mina ben känns helt bra nu, men jag har inte vågat springa ännu.
Jag kan dock inte vara utan piller för att vattnet i kroppen ska ge med sig, glömde det igår och när jag la mg var jag helt full med vatten i hela kroppen. Det gör ont, och jag tycker inte det går att "leva med".
Vattnet ska vara en biverkan av taxotere och kan sitta i läääänge, känns ju kul.

Håret. Håret växer varje dag, de flesta ser faktiskt skillnad från en dag till en annan. Det låter som om det skulle vara jätte långt, det är det inte, på nedan bilder ser man inte ens hur det verkligen ser ut för det är så ljust, men det blir liksom tjockare hela tiden, det kommer mer och mer strån. Mina ögonbryn är tjockare än tidigare, massor med ögonbryn och det syns trots att de är korta strån, men väldigt tätt. Fransarna kommer i små klungor men är mm korta fortfarande och inte över hela fransraden, kommer nog ta ett tag, men det går åt rätt håll :)
Ögonbryn och evil eye.....

Det är mer än det ser ut. 

Holly får följa med och kolla på mig när jag strålas i rummet där de sköter strålningen, hon tycker det är kul, so far...

Det är inte helt lätt att klä sig så man kan vara i solen (idag är det mer än 25+ ute....) utan att "sola" det strålade området. Hittade flera fina blusar som är supersköna, luftiga och man kan ha bara linne under. jag går utan peruken nu, det känns helt OK faktiskt. 

Vi hade en jätte härlig kväll igår med Jack och syrran. 



"Vi är Prinsessan & Trollet"

söndag 26 juni 2011

Strålning

Typ så här går det till när man ställer in apparaten för dagen, det trixas o fixas, höjs, sänks, höger, vänster osv... sen går dom ut och man bli lämnad själv åt sitt öde... dock noggrant övervakad från rummet intill där de styr behandlingen och håller stenkoll på att man sköter sig (dvs ligger helt stilla där inne)
Tjejen som tagit bilderna heter Katja Annola och studerar bildjournalistik på nordens fotoskola, hon är med i ett projekt tillsammans med "nätverket mot cancer" i syfte att på Almedalsveckan väcka uppmärksamhet och förbättra förhållandena för cancerdrabbade. Dessa bilder tog hon åt mig när hon var med mig en dag.
Kolla gärna in på hennes sida http://www.katjaannola.com/. Super härlig tjej!


Otålig, rastlös och uttråkad

men samtidigt kolugn och avslappnad. Kan inte bestämma mig för vad jag är egentligen. När jag är otålig, rastlös och uttråkad gör jag onödiga saker jag ofta får ångra, men det kan också bli riktigt roligt. Men jag tror jag kör på kolugn och avslappnad idag (det är väl iof samma sak, kolugn är väl en form av avslappnad). Har just läst ut "Engångsligg". En totalt meningslös bok med ett roligt språk, absolut bitar av min humor men som sagt meningslös. Tänkte "oh no va tråkig den är" ända tills jag inser att författaren är 22 år. Då blev jag imponerad och tänkte, bra tjejen! Dessutom är hennes favorit bok "Naiv. Super" av Erlend Loe, som är min absoluta favvo bok, faktiskt inte helt olik "Engångsligg", den är totalt meningslös men så satans skön...  Så mitt betyg blir superkul bok för att vara skriven av någon som bara är 22, hur mycket innehåll kan det bli liksom, förövrigt skitdålig. Happy reading!
Jag kan inte köpa EN bok... jag KAN INTE köpa bara en bok, jag måste köpa minst fem. Så jag har alltid massa böcker som jag inte läst. På sista tiden har jag haft svårt att läsa, jag har börjat på flera böcker men kommer inte igenom dom, jag fastnar inte, och då kan jag inte fortsätta läsa. Men jag tror det har vänt nu, jag hoppas det :)
Blev glad, älskar alltid MC, och fanns en ny bok ute nu! Älskar Denise Rudberg också, enkla chiclit's men nu har hon gått in på kriminalroman spåret, måste testas! Alkemisten måste man nog bara läsa en gång iaf har jag fått för mig, och Paganinikontraktet vill jag läsa bara för att jag läste den första... som jag inte ens kommer ihåg vad den handlade om?

Vi var på restaurang i går... halvmärkligt med en grekisk restaurang i Älmsta. Det säger förmodligen ingenting för de flesta som läser detta, men Älmsta är en håla man "passerar" om man någongång haft ett ärende till Grisslehamn. Det är min erfarenhet av det, jag vet att det bor folk där, det tycker jag är konstigt, men någonstans ska man ju bo också.... (PS! Helt OK att ha sommarställe på ;)
Hur som helst finns där en restaurang som jag hört så mycket om, jag hade höga förväntningar. Det hade jag kanske inte behövt, men det var värt det för det är konstigt. Mitt i ingenstans, den är grekisk och har en giraff på uppfarten... Giraff, är det särskilt grekiskt? Det kan jag inte tänka mig. Jag blev mest impad av toaletten, det är nått med greker och toaletter, har för mig att "Greken på hörnet" på söder också har en väldigt tjusig toalett... mysko.
Jag och Mamma 

Grektoalett i Älmsta.....

Wow liksom 

Stoppa inte in fingret... I promise I wont, när man hört den här färggranna pippin skrika och kollat lite närmare på dennes näbb kände iaf jag att jag inte gärna ville sticka in fingret..... 

Hmmm, en grekisk giraff?

Jag är kär i dom här... jag är faktiskt kär. Nu kommer min kompis Rubarb bli skraj och säga att jag kommer bli en läskig singeltant med katt, det är nått vi försöker undvika att bli, men jag gillar dom bara när dom e så här små, och bara korta stunder. 

Aaawwww... hur kan man låta bli? 


Idag ska jag sminka brud igen, men inte vilken brutta som helst, utan min Tina. En av mina äldsta vänner
ska snart ingå äktenskap och jag har fått äran att kirra hår och smink. Idag ska vi gå igenom upplägget och att det vi tänker funkar så det inte blir knas på dagen D. Jag längtar till bröllopet, är det några som jag verkligen ser framemot ska gifta sig så är det dom. Älskar hur dom träffades, och älskar hur dom älskar varandra... älskart ! Och då kan jag tillägga att jag inte är den romantiska typen... men är ändå imponerad :) Det är så jäkla rätt på nått sätt ! YAY!

Nu ska jag ta en promenad i Roslagen innan jag drar hemåt till förorten. Nu längtar jag enormt mycket efter min dotter! Ha en härlig söndag!

Oj, helt cancerfritt inlägg. Sorry.

(Ps, känner mig mkt ironisk idag, har överskottsenergi, förlåt för dissen av Älmsta och dissen av hur mkt intressant en 22-åring kan ha att skriva, jag menar det såklart inte, försöker bara göra mig lustig på andras bekostnad.... Ds! )

lördag 25 juni 2011

Midsommardagen

Då var midsommar ett minne blott. Det går undan nu, redan den 25 Juni... läskigt, med tanke på hur många månader jag har längtat efter sommaren är det inte utan att jag blir lite stressad. Jag vill ha sommar längre tid... måååånga månader.
Jag har gjort två veckors strålning, har bara tre kvar. Jag tycker det går riktigt fort. I torsdags hade jag för första gången en riktigt rolig väntan (tyvärr också den längsta) i väntrum #7. Träffade på en helt galen människa, jag trodde hon var full först, men det var hon nog inte, hon var bara helt underbar. Säkert passerat 80 sträcket och helt... tokig. Två strålningsapparater hann gå sönder under tiden jag var där, jag klädde på och av mig flera gånger, la mig på den där stenhårda järnbritsen x antal gånger... kom vid tre, gick därifrån vid sex, för 5 minuters strålning. Tur att jag skulle iväg och dricka lite bubbel, annars hade jag surat till tror jag :)
Nä, den här britsen är fan inte skön att ligga helt still på,  med armarna över huvudet. Har hänt att
jag fått typ tvångstankar och bara känt att jag vill röra på mig, men jag har inte gjort det ännu,
man höjs upp också så att man är kanske 150-160 cm över golvet, ett fall hade inte varit skönt.
Hela bakdelen, den blå/gråa snurrar till rätt position när man får strålningen. 


Bubbel, lika gott som det är vackert.





Jag har lite rethosta, rätt säker på att det är en biverkan av strålningen. Har börjat bli brännskadad, men det är light ännu, har en tydlig röd rand under nyckelbenet och det svider lite när man tar på det. Men det är tre veckor kvar så det hinner nog bli en ordentlig bränna innan det är klart. 
Jag har fortfarande inte fattat riktigt varför jag strålas kom jag på här om dagen... känns som om det borde vara dax att träffa en läkare snart? Jag måste ju fråga....
Ögonfransar kikar fram, det ser ut som om det kommer massor, dom är bara någon mm långa men kommer i klungor. Det går lite för långsamt bara om du frågar mig ;) 
Det är så klart många som frågar hur det går med behandlingen, och de flesta människor som sluppit komma för nära cancervården lever i en tro om att strålningen skulle vara "värre" än cellgifter. Nu tar vi en gång för alla död på den teorin. Strålning, mina kära vänner, är en piss i havet jämfört med cellgifter, det är en ren och mjuk och härlig liten barnlek!





På väg hem från midsommarfirande, det var en fin kväll (men alldeles för mkt mygg här ute i Roslagen)


Aaaawwww, alltså dom är så sjukt söta dom här, fyra kattungar. Jag blir nästan lite frälst, men bara nästan.

Så här härligt var det i morse. Det bästa jag vet med landet,  sol till kaffet på morgonen :)



Jag gillar inte riktigt katter (jag vet jag vet...men jag kan inte rå för det)  men den här är lite rolig, Putte.

torsdag 23 juni 2011

Evil eye

Tit-tut! Borde det inte vara Tit-ut? Som i "man tittar ut"? Äh... jag vet inte. 
Helvetes jävla öga. Nu fick de bli nog med att "vänta" ut det som bökar i ögat. När jag vaknade i morse såg jag ingenting igen. Det är både ont, irriterande och jävligt fult. Det räcker liksom med att vara skallig och se sjuk ut fast man känner sig frisk (skapligt iaf) det här tänker jag inte stå ut med längre. Har fått en tid på vårdcentralen strax.

Träffar en manlig läkare. Jag sitter på britsen och väntar i ett rum där jag får sitta då de läst i min journal att jag är infektionskänslig. Jag förklarar att det är jag inte, har aldrig varit, men får sitta instängd där ändå. Läkaren kommer, han är en supernörd. Jag vet inte om jag ser väldigt liten och sårbar ut där jag sitter på den vingliga gnissliga britsen. Når inte riktigt ned med benen så de hänger o dinglar. Han säger "jaha, här sitter det en vagel och väntar! eller en flicka med en vagel kanske...HAHA".... "Ja, jag har nått fel i ögat och har haft det sen i Maj, nu MÅSTE detta lösas, jag vill inte se ut så här längre, det gör ont och jag ser inget på ögat".
"Jag läser här att du behandlas med cytostatika", "Ja, men det är längesen nu". "Jaha, har du reumatism?" "Nej, jag har haft cancer"... " Ah... har du peruk?" säger han och TAR PÅ MIN PERUK... han står sådär nära och gluttar i mitt öga och liksom stryker bort en hårtest från ansiktet och tar på mitt huvud. What the fuck. Sen säger han "det är en väldigt fin peruk". Jag bara ... jaha.. kan du fixa mitt öga? Sen sitter han ned med händerna på knäna och förklara för mig hur man applicerar ögongsalvan med antibiotika som jag ska få, han förklara som om jag har nedsatt förstånd och pratar så långsamt att jag får myror i hela kroppen. Men nu har jag den, salvan. Phu...  Ögat ett dygn efter är dock ännu värre, och jag undrar om det verkligen hjälper. Jag är så rädd att ögat ska förstöra att de nya fransarna kan komma ut. Då får jag PANIK

Jag har kommit in i ett shoppingstim. Nu jäklar. Jag flyttade tillbaka till denna lägenhet vid årsskiftet och har inte haft någon energi eller ork att fixa till, jag har verkligen haft fullt upp med cancer, jag har inte en enda tavla på väggarna tex. Konstigt hur man vänjer sig... det är folk som kommer hit som tänker på det. Hur som helst, jag tänkte att nu fasen måste jag göra något åt mitt sovrum. Det har sen jag flyttade hem i det vita rummet bara stått en stor säng helt själv. Men igår stor-shoppade jag, nu är det bara lite byråer och grejor på väggarna som ska in. Jag köpte gardiner, nya sängkläder, och lite annat smått och gott, nu orkar jag ligga där och tänka på att det inte ser ut som ett hem, och det måste lösas :) Jag ska lägga all min lilla energi på sovrummet idag. KUL! :) Ja, det känns faktiskt för första gången på ett halvår eller mer KUL. Fixade också i ordning mina två toaletter (och lärde mig att världens minsta plastburk med handtvål kan kosta 200 spänn...snacka om att inte ha koll, tyckte det lät lite mkt när jag betalade, men tydligen köpte jag någon lyxvariant av tvål....hm.... )
Det regnar och åskar här i Stockholm... vilket underbart midsommarväder! Hoppas nu alla där ute får en underbar midsommar med lite bättre väder. Men vad gör vädret? Det är ändå de man spenderar sin tid med som betyder något, och det är verkligen onödigt att låta vädret förstöra. Dessutom är det ju ett helt dygn kvar, allt kan hända ;)

Satt och snackade med min syster i går kväll... det var roligt, vi kom fram till många konstiga saker, bla att hon var bäbis när jag började gymnasiet, det är konstigt att hon inte ens kunde stå själv när jag dansade på disco i hotpants (burr...) magkort tröja och kängor till Dr Alban (burr) och att hon inte känner  igen "My Hero" med Foo Fighters...  nu sitter vi och snackar om livet, högt och lågt, och det känns inte ens att det skiljer 14 år mellan oss. Konstigt.

Beställde mat till mig och en kompis som kom över i går kväll, satt och väntade på den och läste lite på cancerfondens hemsida, så började jag tänka på hur människor reagerade när jag berättade att jag fått cancer. Tror att den vanligaste frågan var "kommer du att tappa håret". Jag blev ledsen... konstigt, jag är nästan aldrig ledsen, tänker nästan aldrig bakåt, men när det händer så kan det ibland kännas tufft. Jag ville inte tappa håret. Jag tappade håret. Det suger ju att tappa håret? Usch.
Det suger att ha så här kort hår också, och det kommer att suga bigtime när det ska växa ut... Det är jätte ljust, håret... det ser ljusare ut nu än när jag rakade av mig det tycker jag.
Strålning har gett mig den omtalade brännan, man ser nu tydliga linjer på huden var jag strålas. Det är som en solbränna. Lustigt.....

Men nu ser vi framåt, känner inte inåt och är alltid uppåt! (och försöker komma ihåg att jag ska till KS och strålas idag med, jag är inte helt ledig....)

GLAD MIDSOMMAR :)

tisdag 21 juni 2011

Omfg...

Sitter på strålningen och har nig sett det värsta. Låt oss bara vara jävligt nöjda och glada att vi bara har tagit bort ett bröst och förhoppningsvis sen blir friska med endast lite biverkningar och kanske tabletter som efterdyningar. Ligger en kille i en sjukhussäng i korridoren, kanske 20-30 år och han ser faktiskt mer död än levande ut. Det ser inte ljust ut, men jag sitter här och hoppas att det ser värre ut än vad det är och att han får leva vidare och må bättre än vad han gör idag. Fy fan vad lyckligt lottad jag är, fy fan alltså. Fy fy fy fan va äckligt cancer kan vara. Fy fan vad jag hatar det här, särskilt mycket för alla dom som inte kommer få en enda bra dag till i livet vars största problem inte är att håret är borta, ett infekterat öga, trötthet eller 4 kilo +..... utan just det faktum att det fanimej är över.

Ögonfransar

Vaknar med ny infektion i ögat.... det har flyttat sig fram och tillbaka över ögonlocket i flera veckor nu. GÄSP. MEN, det verkar som om när jag klagar här på bloggen händer det i bland grejor. I går efterlös jag ögonfransar, i morse hade jag massor med små små små fransar i klungor på fransraden. Det är inte jämt över ögonlocket, men det kommer i alla fall :D Thanks blogger God.
Rosa bandet.... denna bröstcancer symbol. Jag e lite trött på att behöva se den överallt. Påminn mig påminn mig... jag har haft CANCER. CANCER CANCER.... BLÄ

måndag 20 juni 2011

Trötthet

Nu får den här tröttheten gärna släppa taget om mig för denna gång. Jag skiter i om det är vädret, cellgifterna, strålningen, tamoxifen, kaliumbris... jag skiter i orsaken, let go of me for gods sake... det enda jag vet med säkerhet att det inte beror på är sömnbrist, för det kan jag omöjligen lida av.
Om det skulle vara all energi det måste krävas för att spotta ut allt detta hår på hela kroppen så skulle jag köpa det direkt. Jäklar vad mycket hår det finns på en människokropp... det finns på ställen ni inte ens vet om... men jag vet det, för det ger sig tillkänna när det växer ut även om det inte syns :)

Jag firade ögonbrynen med shopping i dag... dyrt smink. Gillar´t. Jag hittar alltid på saker att fira, det känns mer OK då att slösa, för det är det jag gör...slösar. Och när jag inte har nått att fira så tänker jag "jag är värd det här, för jag lever, och lever jag behöver jag snygga läppar, och det får man med det här dyra läppglanset!" Någon som vill ha hjälp med totalt onödig shopping, Im the girl for you!

Två riktigt höga önskningar till guden som ändå valde att låta mig leva (denna gång iaf....) jag vill ha ögonfransar och bli lite piggare, för övrigt lovar jag att vara glad och tacksam. Amen. (Hrmf)

Idag...

....har jag plockat ögonbrynen :D

söndag 19 juni 2011

Allt på T

Jag är trött...trött trött trött. Börjar bli irriterad på det här nu. Jag orkar inte vara trött. Jag orkar vara pigg, det kan jag tänka mig, men trött, nej tack.
Nu har jag sovit på kvällen två eller tre dagar i rad, sen gått och lagt mig tidigt ändå. Va fan . I går tyckte jag att jag mådde mycket bättre och var piggare, det höll i sig till fem tiden när jag var tvungen att sova lite igen.
Sen har vi det här jävla tabletterna. Tamoxifen. Nu har jag inte tagit dem på tre dagar för jag har glömt bort och sen fick jag inte med mig några på mitt barnvaktsuppdrag. Och det har bara börjat... fem år. Undrar hur många extra år jag kommer behöva äta skiten för att jag inte kommer att komma ihåg att ta dom? Vad gör dessa piller egentligen? Antihormoner... vadå antihormoner? Suck. Vad är det för väder förresten... skräp.

Tröttsam dag helt enkelt. Söndag... usch, då e det måndag i morgon. Allt känns så mycket mindre roligt när man är trött. Därför är det viktigt att förebygga tröttheten, men hur gör man det när man sover och sover och ändå blir trött hela tiden? Det bara kommer BANG också, smyger sig inte på, det bara kommer BANG. Men sen försvinner det iof lika snabbt igen. I morgon kanske jag är pigg BANG.

Ja så är det såklart, imorgon är jag pigg BANG!

lördag 18 juni 2011

Barnvakt

Just nu sitter jag i soffan och har en katt på huvudet. Ska se om jag hinner skriva nått, har en 2 åring att ratta också, han e snabb som vinden, swoosch så är alla skåp öppna och tömda, just nu går han igenom alla DVDer, först palcerade han sin katt på mitt huvud, sen tog han tag i skivorna. Leksaker verkar helt uteslutet att använda sig av. Det är längesen jag hade en tvååring, och helt ärligt, jag tror inte jag har varit barnvakt sen min egen dotter var liten. Jag är inte typen som folk ber om barnvaktshjälp ;) Vet inte varför (jo det vet jag, för att jag inte gillar barn kanske..jo det gör jag, jag gillar barn jag känner )
Hur som helst, den här killen e min syrras son och han är störtskön, vi har snackat en del, om allt och inget ett par timmar nu på lördag morgon. Vi har druckit kaffe, kollat på latjo lajban, ätit macka, fixat välling...ja, lite smått och gott. Vi har det i alla fall väldigt mysigt. Nu längtar han efter Holly som kommer på eftermiddagen. Själv ska jag in till stan en sväng och sminka en blivande brud. Tänkte på den blivande bruden i morse när jag vaknade, för i går när jag la mig var det inget roligt väder, men nu är det strålande solsken, helt enkelt en bra dag att gifta sig på :D
Inte alls så glad som jag ser ut. I går var jag övertygad om att jag höll på att bli jätte sjuk,
jag mådde skit... jag har varit så där jävlaskitpisstrött ett par dagar och det har bara
blivt sämre och sämre, men idag känner jag mig piggare, har sovit massor, det verkar för en gångs skull ge resultat. Nått e knas i kroppen, vad det är är svårare att avgöra...(efterdyningar av cellgifter, strålning, medicinering, kaliumbrist, förkylning...vem vet)
men som synes på gårdagens totalt osminkade strålningsbild så har ögat fuckat upp igen... det ser redan bättre ut (ser ni att ögonbryn kommer lite smått?)
I går konstaterade min strålnings sköterska att jag gjort 8 omgångar.. vet inte om det stämmer, men det låter ju fantastiskt :) Det går undan, snart klart! Love it. I går var det heller inte en enda människa före mig i kön. Jag har iof aldrig sett nått folk där, men dom måste ju gömma sig någonstans i korridorerna, i väntrummet är dom iaf inte....
När jag sminkat bruden ska jag tillbaka åt fel håll, till söder om stan och fortsätta uppdraget med systersonen, det kommer ju också tillökning, Jacks kusin och min dotter H kommer och joinar oss i kväll. Tror det kommer en till syster också, Maja, blir fullt hus med mys alltså!

Förresten, på måndag ska jag träffa en tjej som ska fota mig... jag är inte helt säker på hur det var nu, men hon ska får följa med till strålningen och fota, spännande. Jag ska skriva om henne projekt när jag vet mera, men vi kan väl utgå ifrån att det handlar om cancer.


Min humor... någon har tappat bort sin duva...

Vet inte, men det ser... kul ut.

Någon skrev "jag gillar din stil".. jag e ledsen, kan
inte va på topp varje dag liksom ;)

Här är också barnvakt nr 2, vi har någon sorts
delat ansvar denna helg, men denna barnvakt
har inte visat livstecken sen i går, dax att väcka
henne kanske

Man har väl börjat med kaffe när man fyllt två va?

torsdag 16 juni 2011

Nu när livet är som bubbelvin

Timbuktu, han har en ny låt på sitt nya album "Sagolandet" som heter "Allt Grönt". Just nu är det min låt. Den passar bra in på hur det känns just nu. 



Jag rullar natt och dag
Nu när planeterna har ställt sig på rad
Vi rullar maximalt
För vem vet hur länge känslan är kvar
Det e en vacker dag
En sån som får dig å längta tillbaks
Så det är knappt att jag
Minns kasst 
allting var
Nu när allt e grönt
Nu när 
allting är grönt
Verkar det som att det som hände förut
Bara var en dröm,
Ja så lätt man har glömt hur de
Alldeles nyss verkade va kört
Nu när 
allt e grönt
Du vet när allting går bra å dagen e klar och livet e som bubbelvin
Du känner dig smart å vaken å glad å framför dig är kusten fri
Å bekymmer är lätta å bära å världen känns som de går dubbeltid
Ja det bästa är nära men ändå fattas det en liten pusselbit
Men jag ser inga bekymmer bara sol å ljusa minnenAlltid vatten under bron men stilla floder i mitt sinne
Å mina sorger verkar fått egna vingar
Har flytt sin kos, så alla livets tyngder tar jag med redigt mod
Om varje dag var som denna
Skulle jag vilja, leva i tusen (i tusen år)
Om varje dag var som denna
Skulle jag vilja, leva i tusen (i tusen år)
Nu när allt e grönt
Nu när 
allting är grönt
Verkar det som att det som hände förut
Bara var en dröm,
Ja så lätt man har glömt hur de
Alldeles nyss verkade va kört
Nu när 
allt e grönt
Jag lever natt och dag
Nu när planeterna har ställt sig på rad
Jag ger de maximalt
För ingen vet hur länge känslan är kvar
Sicken vacker dag
Den typen som får dig att längta tillbaks
Som om det 
alltid haft det bra
Har glömt bort hur kasst 
allting va
Nu när allt e grönt
Nu när 
allting är grönt
Verkar det som att det som hände förut
Bara var en dröm,
Ja så lätt man har glömt hur de
Alldeles nyss verkade va kört
Dagens strålningsbild...haha... jag har verkligen inget canceraktigt att skriva längre....nu när allting är grönt ;)
jag körde på peruk "Hollywood" idag iaf, kändes helt enkelt rätt just idag :) Kanske ska köra på den bruna i morgon... det var ett tag sen :)
I dag har jag varit väldigt trött.... så där cytostatika trött som jag kallar det. Jag vet ju inte om det är efterdyningar, är det en förkylning, är det strålningen, tabletterna, eller vädret? Jag vägrar tro att det är strålningen i alla fall. Jag strålades, åkte hem och sov igen. Trött trött trött. I kväll ska jag till en kompis och äta och snacka lite skit, ser jag fram emot :) 
Idag hade jag ny sköterska, hon gillade mina jeans :) Jag gillar henne. Hade en annan också, som jag träffade igår också, hon hälsade och presenterade sig idag igen, jag spelade med.... 

Ja, det var det antar jag, för idag... 

1:a veckan CHECK, 4 kvar.

Konstigt väder idag, regn och solsken samtidigt
Det går undan! Har avverkat en vecka av fem på strålbehandlingen, det kommer att gå sjukt fort! Men inte bara det, jag har också avverkat en vecka av 260 veckor med tamoxifen, oj oj oj, det kommer gå fort.... hrm.
Har inga biverkningar vad jag märkt av so far av tamoxifenet, I hope it stays that way thank you.
Gick fint att vara utan peruk. Det finns en del, både människor jag känner och inte som jag tror eller upplever blir lite obekväma i min närhet, men jag struntar i det, det är trots allt inte mitt problem, det är vad det är, jag har ju inget hår, punkt slut. (JO DET HAR JAG JU ?! ...WOHO.. och mina ögonbryn, damn va det växer...) Alltså, om en vecka eller två kommer det redan vara en helt annan femma, så snabbt växer det. Min kollega sa idag att hon ser skillnad från dag till dag, det är cool! Kommer använda peruken ett tag till, men säkert kommer den få hänga hemma lite då och då :)

Dom ringde från bröstmottagningen idag, hade analyserat mina blodprover o kommit fram till att min kalium ligger för lågt, detta har med vattendrivande medicinerna, hon undrade om jag kunde sluta med dom, men det vill jag verkligen inte, så jag ska dra ned och se om det funkar. Sen sa hon att jag skulle äta
banan. Då sa jag "nä men hörru, det funkar inte med LCHF".. nä, det sa jag inte... jag tänkte att fuck LCHF, hit med bananerna. Och så får det bli. Läste att bönor och nypon har hög kalium nivå också, så det finns lite att peta i sig och hoppas att det vänder. Annars ska jag få något tillskott. Nytt blodprov om en vecka alltså GÄÄÄÄÄSP.

Det är ju inte vackert alltså, men det är SKÖNT!
 I kväll när jag var ute och gick var det så himla fint, solen var på väg ned och det var så skönt väder, klart och friskt för första gången på ett par dagar. Jag älskar den här vägen jag går vid vattnet. Tjusigt :)





Viktnedgången börjar ge resultat, kan tom skönja de magmuskler som fanns där tidigare, dom finns där under någonstans ;)