söndag 1 maj 2011

1 MAJ 2011

Tack till gänget i Knåda för blommorna, jag blev jätteglad :D
Yes, det är första Maj, nu måste det väl ändå näsan vara sommar, jag förstår inte var alla månader tagit vägen, har nog minst sagt levt i ett dunkel ett halvår, glad att jag går mitt slut med det här så här mot sommaren, extra härligt! Mår helt OK idag... nästan lite skumt, tog lite värktabletter i går kväll, men inte idag. Det är fishy att jag inte mår sämre tycker jag... fick jag verkligen sista taxen... man borde nog vara glad, men jag tänker ändå lite på det där med att det är nått med min behandling som inte tagit ordentligt. Jag måste ringa min läkare och snacka lite om det där, så jag kan släppa det sen. Jag är trött och loj, avtrubbad och snurrig....men thats it. Allt e som vanligt relativt...
I går kväll mådde jag allt annat än bra, men jag hade hållit igång sen i torsdags och sista taxen också, ingen vila alls, så det var kanske inte så konstigt att jag krackade.
Denna sista omgång är dock värst med smakerna, nu har jag testat allt känns det som, jag är konstant hungrig men allt smakar SKIT. Det är jätte äckligt verkligen. Försöker fundera ut vad jag och H ska äta i veckan, men det är ju helt omöjligt att göra en shoppinglista när man inte kan tänka tanken att stoppa en enda av de maträtter man tänker på i munnen :( BLÄ

Middagen i går kväll blev till slut morots och gurkstavar med dipp och coca cola... äckligt va, men allt (utom dippen som jag fick hoppa av) det smakade ung som vanligt, eller iaf inte äckligt. Cola är inget jag annars är särskilt jätte sugen på, men det smakar OK nu. Gick på kaffet i morse igen, jag kan inte låta bli, det smakar riktigt illa, men till skillnad från när jag fick FEC så mår jag iaf inte dålig av att dricka det nu, så jag kör på, blir pigg och glad iaf trots att det inte smakar mumma. När jag var en sväng till Åland förra helgen köpte jag tjärtabletter, det är kanske det enda som faktiskt smakar som det ska, dessutom gott, men jag köpte ju inte så mkt att jag kan leva på dom direkt...
Tror jag ska ta med mig H till affären idag, så får hon helt enkelt bestämma vad hon vill ha, och jag måste ju äta eftersom jag är hungrig hela tiden, så det är bara att peta i sig det hon bestämmer sig för. Förhoppningsvis kommer det här klinga av snart, men efter förra taxen tyckte jag att det satt i länge... nästan hela vägen till den sista.. lite fel är det allt i munnen. Oh well, det går över. Allt som går över är bra grejor, inget att hänga läpp för, right? Man får glad att det inte är permanent. Men jag ska inte gå på någon dyr restaurang och äta fin mat för ens detta är borta, det skulle vara bortkastat... :)

Det verkar inte bättre än att jag snart blir med iPad... jag vet, jag vet, inga onödiga inköp... men jag är hög på livet nu och hoppar av projekt "leva på ingenting", dessutom är väl en apple produkt aldrig onödig! ;) Stort kram också till den sköna människan som ordnat den till mig! Tack :D

4 kommentarer:

  1. Bra ide att låta H bestämma maten, restaurangbesök känns ganska bortkastat om man inte går dit pga sällskapet. Min syster bjöd oss på älgstek i höstas men flyttade fram middagen till efter mina behandlingar var klara. Man är lyckligt lottad som har en stor och "nära" familj när man blir sjuk.
    Ha det gott i försommarvärmen kram Carin

    SvaraRadera
  2. Hej Ida! När jag läste om Åland och tjärtabletter blev jag lite nostalgisk och tänkte att jag kunde passa på att skicka dig en liten hälsning eftersom jag ändå läser din blogg varje dag. Det är verkligen en resa du har gjort de här senaste månaderna och även om den ännu inte är riktigt slut så är du verkligen på slutraka. Duktiga du som har kämpat och bloggat och försökt hålla en positiv attityd genom detta helvete! Jag tror faktiskt att man kommer ganska långt med "rätt" inställning till saker och ting som kommer ens väg i livet. Jag vill skicka dig MÅNGA STORA KRAMAR och jag hoppas att de sista gifterna snart försvinner ur kroppen (har ingen aning om hur länge det tar men biverkningarna kanske i alla fall försvinner om ett tag).
    Hälsningar, fd Ålands-Anne (vi har en gemensam god vän från Norrtälje, som förklaring till vem som skriver)

    SvaraRadera
  3. Hej Anne! Jag tänkte på dig och vännen när jag åkte dit! Åland är starkt förknippat med er båda :) Jag har tänkt jätte mycket på dig och er också, vi får se till att träffas med vår vän snart och uppdatera oss lite?! En middag på stan kanske?
    Stor kram tillbaka!

    SvaraRadera
  4. Usch det där med maten och smaken är jättetråkigt! TUR som du säger att det faktiskt inte är permanent, utan övergående! Man får vara glad åt det lilla :)

    Snart är du ju helt fri, och kan gå och äta och faktiskt njuta av det du stoppar i dig, härligt!!

    Kram till dig vännen :)

    SvaraRadera