Högklackat

Saknar er 

Vaknar för ovanlighetens skull kl 07:00, lördag morgon. VARFÖR KAN JAG INTE FÅ SOVA???? Jag fattar verkligen inte varför jag inte kan sova, det finns ingen som helst anledning att kliva upp 07 en barnfri lördag. Det bara måste ju vara nått dåligt tick. (Alltså som i ticks.. eller hur det stavas)

Vaknar, känner i vaderna att det blev en lååång kväll på höga klackar. Men varför har jag då ont i armmusklerna?... Nej just det, jag hade ju inte klackar i går... varför har jag ont i vaderna då?

Nu börjar det faktiskt bli riktigt irriterande det här med muskelvärken. Riktigt riktigt irriterande. Missförstå mig rätt.. Jag LÄNGTAR efter att vakna med den här värken i vaderna, verkligen längtar, men det ska vara på grund av att klackarna varit WAY TO HIGH.
Gårdagen startade jag med två alvedon och en ipren, smörjde in axlar och rygg med voltaren T gel. (Jag har ont i hela kroppen, men gränsen går vid ryggen, jag kan ju inte börja smörja in skinkorna med voltaren... eller...) Sen tog jag en vända till med piller vid lunch. Det hjälpte dock inte särskilt bra nått av det... så idag hoppar jag över piller, men kör med smörjan.
Det är ju inte bara det att man går runt hela dagarna och har ont i alla muskler (jag har alltså verkligen det, ont i musklerna i ansiktet, händerna, ja över allt! Det är helt knasigt) man blir ju så satans trött också av att ha ont i musklerna dag ut och dag in? Det är ju skit jobbigt att ha träningsvärk dygnet runt dag ut och dag in... LÄGG AV NU FÖR I HELVETE, jag är klar med den här värken nu. Nu får det fan vara nog. Shit va less jag är.

Jag undrar om musklerna faktiskt är påverkade förutom att de gör ont, för jag måste stretcha också, och mina armmuskler har blivit större tycker jag. Det kan väl ändå inte vara möjligt....

Jag vill börja träna.

Nu ska jag ju vara frisk, frisk och kry och pigg.... eller hur... Jag känner mig faktiskt frisk på ett sätt, jag kan för första gången på länge tänka klart, min hjärna har börjat hämta sig (thank god) och jag orkar tänka och ta beslut, det är skönt. Men kroppen hänger inte med, och det är så klart frustrerande, det är nästan bättre när kroppen och hjärnan går hand i hand ;)

När jag kom hem i går står det ett akvarium
utanför min dörr.... kollade i morse, står kvar... wtf

Det läskiga med att vakna upp efter detta är att jag blir lite lätt chockad över att det gått ett halvår av mitt liv som jag faktiskt nästan inte ens kommer ihåg? Jag kan inte förstå att det varit januari-april 2011? Var har jag varit? Jag förstår ingenting. Och... jag har inte en enda tavla på väggarna, varför då? Jo just det, jag flyttade in vid nyår och har varit borta från ytan sen dess... jag har massor att göra här hemma, möbler att köpa och väggar att fixa. Det är mycket nu.....

 

En kortis om kroppen förövrigt. Det händer grejor. Både på vågen och jag ser det, ansiktet och överkroppen har antagit sitt vanliga utseende, kan ha med vattendrivande att göra, magen e helt klart på väg också att anta mera normala former, men det finns ett överskott lite här och där som måste bort, dock känner jag nu att det finns hopp att det löser sig relativt fort, nu måste jag bara få komma igång och röra på mig.

Var på en sjukt trevlig tillställning i går! Jag har ju höjt mina kollegor till skyarna vid ett antal tillfällen och gör det igen. I går var vi 11 stycken tror jag och det var lika roligt som vanligt. Anette, underbar mat!! Super super trevligt, tack!

Idag ska jag på en annan typ av tillställning. Det är helt konstigt, jag vet inte ens riktigt hur jag hamnade i det här, eller hur jag ska ställa mig till det. Istället för Stockholm Maraton som jag helst hade velat springa idag så ska jag kolla på fyrbenta djur som springer och äta en sjukt dyr lunch.
Återkommer i ämnet.

Jag önskar Bert Stjärt (min morbror) och Per (min syrras kille) lycka till idag när ni ska springa, jag är sjukt avundsjuk, och tänk om jag kan springa nästa år, det kan vara nått att sikta på. (troligt....nä)

Färgar fjunen..... 

Går faktiskt att sätta upp eländet om man vill