Press rewind?

Fina Stina på väg till balen. Jag fick äran att fixa hår och smink.  Det är en enkel uppgift  när underlaget är perfekt.

Nä är det fortfarande vinter? Va synd, jag som tänkte springa idag. Jag vill väldigt gärna springa, men inte i minus tjugo, det är att utmana ödet ett snäpp i överkant. Kanske blir det varmare sen? Hoppas Hoppas.

Idag kommer min syster Stina! Längesen vi sågs nu, ska bli jätte mysigt att få hit henne en sväng :)
En annan som har väntat är lilla H, hon började längta kl 06:45 i morse, jag tyckte hon skulle sova i stället för att längta, det tyckte inte hon så det var bara att kliva upp. Hon är så stor nu att jag inte behöver vara uppe och "passa henne", jag kan sova vidare, men hon är alltid hungrig direkt vid uppstigning, så det ska göras frukost och grejor, där är jag fortfarande med och roddar, av olika skäl :) När jag väl klivit upp så är jag uppe, och när jag är uppe vill jag ha kaffe, och när jag tagit två baljor kaffe vill jag inte sova igen.
Helt underbart väder idag dessutom, sweet. Synd på graderna bara....

Skumpa i handen, jodå, vi är allt släkt!

Press rewind, ja... ibland tänker jag "tänk om jag kunde vrida tillbaka tiden och göra om". Men i det här fallet kommer jag alltid tillbaka till samma svar. Vad skulle jag göra om? Jag vet inte vad som orsakat min cancer. Är det miljöpåverkan? Är det östrogenpåverkan? Är det mina gener som är fucked up? Hade jag ens kunnat påverka det faktum att jag skulle få cancer? Hur mycket jag än funderar så tror jag inte att jag hade kunnat lista ut vad jag skulle ha gjort annorlunda. Det går inte att göra om och göra rätt. Det finns inga svar. Efter så många års forskning finns inga svar. Det finns möjliga svar, men det finns inga definitiva.
Alltså har jag inget att ångra, inget att göra om, och måste sluta tänka så. Dessutom går det tydligen inte att resa bakåt i tiden, inte ens det har någon kommit på hur man ska göra ;)
Well well, då har jag bara framtiden att se fram emot, och det är inte illa! (hmm, hoppas jag verkligen, för jag har ett bröst kvar, och vem vet vad som väntar det stackars ensamma bröstet, eller alla andra organ i kroppen som kan drabbas, men jag tänker inte vänta på att det händer, jag tänker leva som om det aldrig skulle kunna hända, annars orkar jag inte leva)

Nu håller min dotter på att göra rent i marsvins buren. Det är humor att sitta i rummet intill och lyssna. Jag förstår nu varför det varit så svårt att få henne att göra det, hur hon kommit undan tidigare. Hon är super kräsen. Jag hör henne viska "usch"... "uäk" "oh no".....om vartannat... HAHA...mmm, så är det att ha djur, dom bajsar och kissar och det är bara att gilla läget om man ska ha dom, så är det bara. Men det är överenskommelsen, det är hennes och hon ska ta hand om dom. (jo, jag gör det så klart också, hon och jag har delad vårdnad kan man säga, men när hon är här varannan vecka så är det hennes uppgift)