 |
| Från äkta hår till rakad 5 mm, till blond syntet, till skallig, till brunett med lugg, till sjal ...oändliga möjligheter, varför klagar jag? |
Urk... jag försöker att undvika att tänka på torsdag, men det går inte. Det har varit "snart torsdag" hur länge som helst nu, även om jag blev glad och lättad över att jag slipper PICC line denna gång.
Har jobbad "på plats" en del, himla trevligt, och tiden går fort, men jag blir så trött så trött. Skillnaden nu från tidigare är att det tar lite längre tid att komma igen, jag var helt däckad av trötthet torsdag-lördag, men sen har jag hämtat mig igen och i måndags kände jag mig 100% som vanligt (hrm...nästan). Jag börjar dock förstå varför nästan alla tipsat mig om att göra trevliga saker när jag orkar... det förstod jag inte för 3 veckor sen.
När jag blir pigg igen efter nästa rävcoctail ska jag spela squash! DET SER JAG GRYMT MYCKET FRAM EMOT! Fäller det mig för en dag eller två så får det vara så, då är det värt det.
Jag har gått upp nått kilo (inte alls chockerande med tanke på matorgierna första veckan och en grym aptit och mycket tid att äta på de andra) så jag är ju inte i alls i form och flåset har jag ingen aning om hur det är med, säkert risigt, men viljan finns, SKAM DEN SOM GER SIG! Sen ska jag fylla på de två bra veckorna med lite jobb, och massa sociala, trevliga aktiviteter med alla härliga människor runt mig. Ser fram emot de bra veckorna så himla mycket att jag knappt kan vänta!
I går gick jag från Norrtull till Zinkensdamm, för er som inte är Stockholmare eller känner till området så är det från ena hörnet av Stockholm till det andra :) Ingen aning om hur långt det är, men det tog ungefär 1,5 h. Härligt väder, solen sken och Stockholm är så vackert på en del ställen att det gör ont att se :D
 |
| STOCKHOLM |
Hamnade på din blogg av en tillfällighet. Nu har jag läst och vill ge dej uppmuntran och hopp. Jag var 34 år för 30 år sen, och mitt ena bröst opererades bort och varannan lymfkörtel likaså. Två små barn hade jag och var ensamstående mamma. En traumatisk upplevelse som förändrade mej som människa. Jag trodde då att mitt liv skulle bli kort.
SvaraRaderaNu har jag mått bra i 30 år och är lycklig över mina barnbarn och mitt liv.
Lycka till med din behandling och ditt liv!
Hej Anonym! Jag är väldigt glad att läsa dina rader, tack för hopp och uppmuntran, och jag är glad att höra att du får njuta av barnbarn, har inte tänkt så långt, men när jag nu gör det så hoppas jag också få göra det någon gång! Kram!
SvaraRaderaAllt klär en skönhet ;-)
SvaraRaderaKram från Anna Alfonsson
Lr hur Anna?! Haha.. oh my god. Du skulle se mig nu, det är ingen vacker syn. Rakad skalle med kala fläckar....jag blir skraj när jag ser mig själv. jag känner mig frisk men jag ser döds sjuk ut.
SvaraRaderaHej Ida!
SvaraRaderaHoppas att du får en bra dag, tänker på dig .
Du skriver så bra man känner igen sig.
Många styrkekramar till dig.
Natalie
Så vakker du er! Både utenpå og inni! Beundrer din informative og optimistiske blogg! Go girl! :-)
SvaraRadera