onsdag 6 april 2011

Glömt att ta kortisonet :-/

Shit... jag har glömt att ta betapred i morse... damn. Tar eftermiddagsdosen nu, och hinner med en i morgon på morgonen... Någon som gjort samma tabbe och som kan dela med sig av erfarenheten? De sa till mig tidigare att de skjuter på behandlingen om man glömmer att ta betapred innan behandling, men det kanske är om man glömmer alla tre doser.... jag har bara missat en. Nu har dom stängt också så jag kan inte fråga. SUCK

Nu är det dax igen då... i morgon tar jag snällt emot smocka #5 med isvantar och ett glatt humör.... :-/
Blä. Jag e så trött. Men jag hoppas att det är vårtrötthet ;) Och den jag hade i julas var vintertrötthet... Nä, jag var inte så trött i början av behandlingen, det har kommit nu. De sista dagarna har jag fått obehag i musklerna när jag går i trappor eller går fort, det påminner om känslan av att få mjölksyra eller vad det heter. Det bränner i musklerna och de blir trötta som om jag skulle ha gått i timmar. Men sätter jag mig o vilar en liten stund så försvinner det nästan direkt.
Det är rätt tråkigt att alltid vara trött. Jag orkar inte med det där lilla extra, som att städa och tvätta och laga mat. Jag vill bara sitta still. Inte konstigt att jag går upp i vikt, ganska naturligt när man äter rätt mycket och inte rör på sig alls. Men snart, snart! Snart är jag på G igen. Längtar efter kortisonruset och den pigga duracell känslan jag fick förra omgången dagen efter behandling. Hoppas på samma effekt denna gång, då ska jag hinna orka med allt som jag inte kommer att röra på tre veckor sen. Det är rätt mycket :)
Äh.. ..jag har inget mer att skriva i den här bloggen känns det som :-/ same shit hela tiden, bara different day. Mår jag bra eller dåligt, tja...välj själv, hur vill du att jag ska må? Så känns det mest just nu. Jag bara "är". Det känns inte alls som jag, men det är det, det är jag som skriver det här skittråkiga hela tiden.
Ni som strålats efter cellgifterna, hur lång tid mellan gifterna och strålning har det varit?

Tror jag åkt på "dagen innan behandlings ångest", ber om ursäkt för det, blir lite "bitter varning" på den.

Jo, jag har något nytt att komma med, mina fötter svullnar och jag har bara 2 par skor jag kan ha just nu. Vet inte om det är en biverkning eller vad... skit samma, jag orkar inte ens kolla upp det, det får vara vad som helst, jag sätter bara på mig de större skorna och går vidare.



Kanske tittar det in någon här som har färsk information om behandling för tjocktarmscancer. Jag har hört att det ska finnas ett cellgift som man självdoserar under fyra veckor, åker in och får en dosa el liknande påfylld var fjärde vecka. Någon som vet vad detta är för cellgift? Är lite nyfiken för jag har bara hört talas om tabletter (typ zeloda) och injektion i droppform som ges på sjukhuset som den typ jag får. Anyone?

9 kommentarer:

  1. Hej Ida
    jag gjorde samma misstag som du den ena gången och tog mitt kortison framåt kvällen - blev speedad och hade jättesvårt att somna. Fick sista cellgiften 16/11. Började med strålning 13/12 , förberedelser 6/12 så 3-4 veckor på ett ungefär. Det är nog ganska "normalt" att känna som du gör jag kommer ihåg känslan, det är så sjukt att längta efter nåt man vet gör en så sjuk i några dagar. Fortsätt skriva du hjälper nån annan bc-syster där ute att förstå att hon inte är ensam om att känna så. Tänker på dej, kram

    SvaraRadera
  2. Hej Ida
    Du kan ju ringa avd 21 på sös de har ju öppet "dygnet runt" Du kanske kan peta idig mer beta senare ikväll och sedan imorgon bitti??? Ja ångest får man....blä....men tänk nu på att det är näst sista gången!! Snart kickar kortisonet in- då försvinner både ångest och trötthet! För mig är det 2 veckor mellan sista cellgift till strålningsstart. Kom igen nu Ida- upploppet är alltid tuffast men det är en jävla känsla att springa över målsnöret!! Stärkande kramar i massor till dig!!

    SvaraRadera
  3. Kattis, jag tillhör KS.. men man kanske kan chansa och bara höra hur de hade gjort om det varit en av deras patienter.... Jag har just tagit den dos jag skulle ha tagit i morse, tar jag en till i kväll kommer jag nog inte att sova i natt alls... inte för att det är jordens undergång iof...
    Ja, den där känslan längtar jag verkligen efter. Den fick mig nästan att gråta i går när jag tänkte på att den faktiskt är inom räckhåll!

    Kram!

    Carin; Ja, jag ska fortsätta, iaf tills det är över, det är bara ett par veckor kvar om inte strålningen blir inblandad på slutet.
    Kram!

    SvaraRadera
  4. hej ida!
    för lat för att logga in men det är "dom säjer att jag har cancer" som skriver:)
    fortsätt blogga, fortsätt gnäll om det är det enda du orkar. du går igenom helvetet nu och det är din god damn right att göra precis vad du vill. sug på de få positiva stunderna som finns, men gör det du måste för att klara av situationen.
    ta en dag i taget, lura dig själv att det kommer att vara bättre i morgon, är det inte det så lura dig den dagen också och nästa. för mycket snart kommer den dagen när du har gjort din sista behandling. då du kommer att spränga alla vallar i ett sådant glädjerus som du aldrig har upplevt. ett naturligt cortisonrus som kommer göra dig så hög att du inte landar på ett bra tag..
    så här i efterhand kan jag nästan..men bara nästan tycka att det var värt mödan:)
    stor kram från bea!

    SvaraRadera
  5. Hej Ida. Jag har nyligen hittat på din blogg genom andra bc-systrar och jag tycker att du skriver jätte bra. Du gnäller inte, du talar om vad du går igenom just nu och vi som varit/är där vet att det är ett rent helvete. Och andra, som inte har den personliga erfarenheten kan nog föreställa sig hur det är. Så fortsätt att skriva precis som du gör, det är skönt att bara få vräka ur sig alla eländiga känslor och tankar man bär på.

    Jag blev, precis som du beskriver, allt tröttare för varje behandling och jag känner mycket väl igen det du beskriver av mjölksyra i benen. Det är skitjobbigt och frustrerande men det GÅR över. Klen tröst just nu, jag vet, men som någon annan sa så börjar du skymta målsnöret!
    Stora styrkekramar från mig

    SvaraRadera
  6. Hej Ida!

    Jag fick vänta ca 1 månad mellan cyton och strålningen.Fick därefter 26 behandlingar.
    Det gick smidigare än vad jag från början trodde.Det kommer att gå JÄTTEBRA ska du se.
    Kramar

    SvaraRadera
  7. Jag fick också vänta c:a en månad mellan cyto och strålning. Fick 25 behandlingar + åtta extra boostar, 33 totalt alltså. :)

    SvaraRadera
  8. Din blogg är bra, oavsett det är något nytt, oavsett om det är tråkiga behandlade du, oavsett det är något gammalt, oavsett något same old shit, för det är ändå DU.

    DU, just nu.

    Och det är intressant. KRAM:)

    SvaraRadera
  9. Tycker det är fint av dig att du delar med dig av känslor och funderingar som faktiskt betyder något... Inte bara en massa ytlig skit som återfinns i "vanliga" bloggar.
    Kram, Daniel

    SvaraRadera